Stipendiater 2024

Forskare:

Vi har glädjen att bidra till följande forskares arbete.
Frida Svedin (doktorand) – forskar kring erfarenheter och effekter av att involvera anhöriga till personer med demenssjukdom som ’public contributors’ vid utveckling av en komplex intervention till personer
med demens och depression.
Jenny Schulz (doktorand) – forskar kring dygnets måltidsmönster (krononutrition) och kopplingen til hjärt-kärlsjukdom.
Elisabeth Hellquist (doktorand) – forskar kring plasmabiomarkörer vid alzheimer som prediktorer för demens hos mycket gamla män.
Frida Carlsson (doktorand) – forskar om tidpunkt och frekvens av måltider påverkar kardiometabola
riskfaktorer och risken för hjärtkärl-sjukdom, bland svenska män och kvinnor.
Victoria Östman (doktorand) – forskar inom projektet IMPACT-care: En förstärkt kedja med läkmedelsinformation över vårdgränserna.

Vårmöte 2024 – den 10 april kl 13

Forskare:

Välkomna till fondens öppna Vårmöte onsdag 10 april 2024 kl 13:00-14.00 på Stadsbiblioteket i Uppsala, Mallas Sal.

Föreläsare är läkaren och tidigare stipendiaten Gustaf Boström, verksam vid Centrum för klinisk forskning, Västerås och vid Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Bakterier i blodet: ett hot mot äldres hjärnhälsa?
Det är fritt inträde och ni är alla välkomna att lyssna och ställa frågor till Gustaf i anslutning till föreläsningen.

Välkomna!

Stipendiater 2022

Forskare:

Gustaf Boström – forskning om låggradiga bakteriella blodinfektioner kan vara en möjlig bidragande orsak till demenssjukdom.
Elisabeth Hellqvist – forskning kring att mäta p-tau i blodplasma för att indentifiera åldrandets sjukdomar. Undersöker ULSAM-kohorten
Birgit Vahlberg – forskning kring MS-ordinerad promenad och styrketräning efter att patienter drabbats av stroke.

Vårmötet 19 april 2023 – nästan fullsatt!

Forskare:

Vårmöte för allmänheten genomfördes onsdag 19 april kl 13-14 inför en storpublik på Stadsbiblioteket i Uppsala. Föreläsningen kring åldrandets sjukdomar av läkaren Sigvard Sobestiansky väckte stort intresse och uppskattning. Stipendiaten Sigvard Sobestiansky bedriver sin forskning kring åldrandets sjukdomar vid Uppsala Universitet.

Vårmöte 6 april 2022

Forskare:

Mikael Karlsson – doktorand vid Uppsala Universitet (Inst. för folkhälsovetenskaper) – föreläser vid Geriatriska Fondens vårmöte den 6 april kl 13:30-14:30.
Rubrik: Matens betydelse för muskler och åldrande
Tid: Ons 6 april kl 13:30-14:30
Plats: Stadsbiblioteket i Uppsala, Mallas Sal.
Ingen föranmälan behövs

Välkommen!

Stipendiater 2021 – hela 8 stycken!

Forskare:

Birgit Vahlberg – undersöker i sin forskning om hälsa kan förbättras av SMS-ordinerad promenad och styrketräning efter att patienter drabbats av stroke. 

Sigvard Sobestiansky – i doktorandarbetet studeras förekomst, orsaker och konsekvenser av malnutrition och minskad muskelmassa inom geriatrisk vård och hos hemmaboende äldre.

Bodil Weidung – forskar kring blodplasma och om vissa ämnen kan kopplas till Alzheimerdemens hos män över 80 år. Undersökningarna sker upprepat över tid.

Gustav Boström – undersöker i sin forskning om låggradiga bakteriella blodinfektioner kan vara en möjlig bidragande orsak till demenssjukdom.

Karl Laurell – i doktorandarbetet undersöks varför vissa patienter inte tar sina ordinerade blodtryckssänkande läkemedel och vad detta får för konsekvenser.

Johan Hopfgarten – forskar kring vad hjärtats funktion innan ett byte av hjärtklaffar har för betydelse för patientens prognos efter operationen.

Anna-Maj Ribom – forskar kring läkemedlet tranexamsyra – ett ämne som ökar blodets koaguleringsförmåga – och dess roll vid operation av höftfrakturer och byte av höftleder hos äldre patienter.

Malin Löwenmark – undersöker i sin forskning vissa ämnen i blodplasma och betydelsen för att avgöra om en patient har Alzheimers sjukdom. Studien sker på patienter på Akademiska sjukhusets Minnesmottagning.

Inget vårmöte 2021 men nya stipendiater!

Forskare:

Nya forskningsstipendier för att främja forskning för friskt åldrande har tilldelats:
sjukgymnast Birgit Vahlberg – för forskning kring SMS-ordinerad träning,
farmakolog Kim Kultima – för forskning kring biomarkörer och demenssjukdom,
sjukgymnast Hanna Bozkurt Åhman – för forskning kring simultankapacitets test,
dietist Mikael Karlsson – för forskning kring kost, muskelmassa och funktionsförmåga,
läkaren Sigvard Sobestiansky – för forskning kring minskad muskelmassa och undernäring.
Bra jobbat och lycka till önskar Geriatriska fonden.

Stipendiater 2020

Forskare:

Geriatriska fonden kan stolt presentera sina stipendiater 2020. Vi har med ett bidrag försökt hjälpa dem vidare i sina respektive viktiga forskningsområden.

Birgit Vahlberg – träning efter stroke
Elisabeth Skoglund – den åldrande muskeln ur olika perspektiv
Hanna Bozkurt Åhman – forskning kring diagnostik av demenssjukdom
Mikael Karlsson – forskning om kost och minskad muskelmassa
Olga Titiova – påverkbara riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom
Sheima Al-Ahidi – att mäta behandling av undernäring
Sigvard Sobestiansky – forksning kring minskad muskelmassa

Vårmötet 2020 inställt

Forskare:

Geriatriska fonden fortsätter sitt insamlings- och stipendiearbete för att främja forskning för ett friskt åldrande. Vi ställde in vårmötet 2020 p g a covid-19.
Under 2019 delade vi sammanlagt ut 650 000 kr i stipendier.

Öppet vårmöte måndag 8 april 2019 kl 13:30-14.30

Forskare: Uppsalabaserad forskare

Välkomna till fondens öppna Vårmöte

Med Dr och Specialistfysioterapeut

Birgit Vahlberg

Geriatriska fondens stipendiat föreläser under rubriken Effekter av SMS-levererad träning efter akut minor stroke eller TIA.

TID: Måndag 8 april 2019 kl 13:30-14:30

PLATS: Stadsbiblioteket i Uppsala, Mallas Sal.

Välkomna!

Fall och frakturer

Forskare: Uppsalabaserad forskare

En höftfraktur kan orsaka mycket lidande och få allvarliga konsekvenser för en äldre persons funktionsförmåga och livskvalitet. Sverige har en av de högsta höftfrakturincidenserna i världen. Detta kan bara delvis förklaras av fallincidens och låg bentäthet – de två vanligaste riskfaktorer för höftfraktur Syftet med denna studie är att kartlägga omständigheter kring fallen som föregår höftfraktur och att få förståelse för äldre personers upplevelser om varför och hur frakturen hände. Vi vill därför samla information, med hjälp av bland annat intervjuer, från alla höftfrakturpatienter (ca 400) som skrivs in på Akademiska sjukhuset under ett kalenderår. Resultaten förväntas öka kunskapen som förklarar varför vissa fallhändelser sker och hjälpa vid utformning av fall- och frakturförebyggande råd och riktlinjer till personer med förhöjd fallrisk.

Snus som riskfaktor för insjuknande i hjärtsvikt

Forskare: Uppsalabaserad forskare

Hjärtsvikt är en mycket allvarlig och handikappande diagnos som årligen drabbar tusentals svenskar — i synnerhet äldre. Det är sedan tidigare välkänt att rökning ökar risken för hjärtsvikt. Huruvida snusning medför en liknande risk är inte tidigare studerat. I vårt projekt ämnar vi därför att bland ett tusental 70-åriga Uppsalamän och drygt etthundratusen byggarbetare studera om snus kan utgöra en riskfaktor för insjuknande i hjärtsvikt. Eftersom snusningen ökar i Sverige och många använder sig av snus som en ”rökavvänjare” anser vi detta projekt vara av allmännyttigt intresse.

Hjärtats bindväv — en fråga om liv och död

Forskare: Uppsalabaserad forskare

Hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen är av stor betydelse för oss alla. En nedsatt sådan leder till hjärtsvikt, ett tillstånd som orsakar stort lidande hos många och kan leda till döden. Grav hjärtsvikt har till och med en sämre prognos än många cancersjukdomar. Hjärtat behöver dels sina muskelfibrer, dels bindväv som utgör fundamentet för dess funktion. Syftet med projektet är att ta reda på om man genom att mäta bindvävsämnen i vanliga blodprov kan få reda på hur hjärtats bindväv bryts ner och byggs upp, och om dessa blodprover kan förutsäga risk för hjärtsvikt och annan sjuklighet, så att de som behöver behandling kan identifieras tidigare. Undersökningarna omfattar några tusen individer i 70-75 årsåldern.

Kartläggning av fysiska och psykosociala problem och effekt av fysisk träning, 1-3 år efter stroke.

Forskare: Uppsalabaserad forskare

Medelåldern för insjuknande i stroke är 73 år för män och 78 år för kvinnor. Ett insjuknande kan leda till varierande grad av funktionsnedsättning och också ge upphov till osynliga besvär. Ett flertal riskfaktorer för stroke är livsstilsrelaterade, däribland fysisk inaktivitet som bl.a kan leda till nedsatt rörelseförmåga/mobilitet i förlängningen. Målsättningen med projektet är att beskriva den sammantagna problematiken vad gäller fysiska, nutritionsrelaterade och psykosociala faktorer, hos personer 65-85 år, efter stroke. Vi vill också identifiera vilka faktorer som associeras till fysisk aktivitet och mobilitet. Resultat av effekt av intensifierad fysisk aktivitet kommer också att beskrivas och redovisas.

Biverkningar av blodtrycksmediciner

Forskare: Uppsalabaserad forskare

Högt blodtryck är en av våra vanligaste folksjukdomar och en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt-/kärlsjukdom och förtida död. Läkemedelsbehandling minskar sjukdom och död effektivt, men tyvärr får alltför få läkemedelsbehandling. Och de som får behandling behandlas alltför sällan till gällande målvärden. De flesta läkemedlen mot högt blodtryck sänker blodtrycket bra men några av de äldre läkemedlen, med stor användning även idag, tycks minska hjärt-/kärlrisken sämre än modernare läkemedel. En förklaring till detta kan vara att dessa läkemedel tenderar att ge diabetes vid långtidsanvändning, en biverkning som inte syns i kliniska läkemedelsstudier eftersom dessa oftast inte pågår längre än fem år. Målsättningen med projektet är att studera kopplingen mellan olika blodtrycksläkemedel och insjuknande i diabetes. Vi vill också se hur denna diabetes påverkar risken att insjukna i olika hjärt-/kärlsjukdomar under 35 års tid.

Nya riskfaktorer för stroke

Forskare: Uppsalabaserad forskare

Stroke är en åldrandets sjukdom. Av dem som drabbas är 80% över 65 år. I Sverige insjuknar ca 25 000 årligen. Det är angeläget att försöka minska insjuknandet av både humanitär och samhällsekonomisk orsak, då många får livslånga handikapp. Sedan 1970 pågår en kohortstudie i Uppsala där man följer ett stort antal män födda 1920-24. Vi studerar det materialet för att öka kunskapen om riskfaktorer för stroke, och för att hitta faktorer som påverkar prognosen efter en stroke. Förhoppningen är att ökad förståelse skall medföra att bättre behandling och förändrad livsstil för personer i riskzonen skall minska antalet som drabbas.