Ett normalt åldrande är ett friskt åldrande. Kroppen åldras visserligen och många kroppsfunktioner försämras med åldern, men dessa förändringar brukar vi inte kalla sjukliga. Till exempel minskar ögats skärpeomfång och många kan behöva läsglasögon, hörseln i de högsta frekvenserna försämras, håret grånar och blir tunnare, och huden blir mindre spänstig. Förutom dessa förändringar — som hör det friska åldrandet till — försämras funktionen i många organ. Detta gör att risken för att drabbas av sjukdomar ökar. I Sverige lägger sjukvården och anhöriga ned mycket pengar, tid och engagemang på vård av sjukdomar som drabbar äldre. Det bästa ur både mänskligt och ekonomiskt perspektiv är att försöka förhindra sjukdomarna. Idag känner vi till en del om orsakerna till flera av dessa sjukdomar. Men vi måste lära oss mer om vad som orsakar dem och lära oss hitta dem som löper risk att drabbas. I detta sammanhang vill Geriatriska fonden vara en viktig aktör. Här är några av de sjukdomar vi vill lära oss att hejda.
Hjärtat och blodkärlen drabbas hårdast av åldrandet. Hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, stroke (slaganfall) och hjärtsvikt står för mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. Förutom alla dessa dödsfall, leder hjärt- och kärlsjukdomar ofta till bestående funktionsnedsättning som kan sänka livskvaliteten och kräva mycket vård, som ofta utförs av anhöriga. Till exempel drabbas ungefär 30 000 svenskar av stroke varje år. Hälften av dessa får så pass stora handikapp att de behöver sjukvård eller hjälp dygnet runt. Orsaker till hjärt- och kärlsjukdomar hos yngre och medelålders är sedan länge kända, men hur förebyggande vård kan ges till äldre är mindre utforskat.
Tilltagande glömska med åldern är normalt. En del människor blir dock mycket glömska — vet inte vilket år det är, känner inte igen anhöriga och kan till sist inte ta hand om sig själva. Denna utveckling beror i många fall på att små blodkärl i hjärnan slutar att fungera. Det kommer inte fram tillräckligt med blod med näringsämnen till hjärncellerna. Alzheimers sjukdom är ett tillstånd som beror på en sjuklig avlagring av ämnen i hjärnan, som hindrar hjärnans celler att fungera normalt. Detta tillstånd finns i en tidig form hos yngre människor men uppträder också hos äldre, ibland som en blandform tillsammans med blodkärlsförändringarna som nämnts ovan. Vi har idag mycket få verktyg för att kunna förutsäga vem som får demens.
Skelettet blir skörare med stigande ålder, men hos en del individer går urkalkningen alldeles för fort. Muskulaturen försvagas och balansen blir också sämre vid hög ålder. Detta gör att äldre lätt faller och skadar sig och inte sälla bryter lårbenshalsen och andra ben när urkalkningen har gått långt. Urkalkningen kan hejdas, men vi behöver veta mer om vilka individer som löper risk för urkalkning och vad som styr den processen.
Var tredje sjuttioåring har åldersdiabetes eller förstadier till denna sjukdom. Sådana tillstånd ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom under de följande decennierna. Sunda mat- och motionsvanor är hörnstenar för att förebygga och behandla åldersdiabetes. Vi behöver veta mer om matvanor hos äldre och hur dessa kan anpassas efter kroppens ändrade behov av näring vid hög ålder och sjukdom.
Övervikt spås bli nästa stora epidemi. Även om äldre i Sverige idag i allmänhet inte är överviktiga är det viktigt för framtida generationer att övervikt inte får fäste bland unga människor i dag. Övervikt i yngre år ökar risken för att andra sjukdomar kommer att drabba äldre i framtiden.